Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Lokal politik har en viktig roll i samhÀllet och dess faktakonstruktion kan ha en pÄverkan pÄ individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovÀrdiga genom retoriskt arbete. Arbetet anvÀnder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för Ären 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom anvÀndandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns ocksÄ ett konstruerande av en politisk motstÄndare som föranlett problemet.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Undersökningens syfte Àr att studera hur historielÀrare pÄ gymnasiet berÀttar om berÀttande. Studien grundar sig dÀrför pÄ intervjuer med gymnasielÀrare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter GÀrdenfors bild av mÀnniskan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar pÄ att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder retoriska grepp av olika slag. NÀr de berÀttar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lÀrare, SprÄklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera omrĂ„det för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssĂ€tt kan öka förstĂ„elsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se pĂ„ en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv pĂ„ kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhĂ„llningssĂ€tt till kriskommunikation..

Skolmiljöerna Àr liksom de allra flesta av vÄra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt prÀglas skolan av en textsprÄksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper pÄverkarade hur elever anvÀnder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, sÀrskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), pÄverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna vÀljer att anvÀnda, i undervisningssituationer. Empirin baserades pÄ intervjuer med Ätta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, vÀlja ut bilder och berÀtta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvÀgagÄngssÀtt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan anvÀnder i sina ledare för att försöka övertyga lÀsarna. Tidningarna stÄr nÀra varandra politiskt, men ÀndÄ inte pÄ precis samma punkt pÄ den politiska skalan, sÄ det var dÄ intressant att se om deras syn pÄ valen skilde sig Ät. För att komma fram till detta har jag anvÀnt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutiska förhÄllningssÀtt gÀllande min egen förförstÄelse.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda pÄ vad som kan göra en lÀrare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lÀrare ska ha och vilka egenskaper deras bÀsta lÀrare har. DÀrefter har vi observerat tvÄ lÀrare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgÄtt frÄn den klassiska retorikens begreppsapparat dÄ vi analyserat vÄra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

I det hÀr arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet BrunsÄs, med utgÄngspunkt i Torsten Thuréns fem populÀrvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken PopulÀrvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen Àr konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berÀttelser, tankeexperiment samt jÀmförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp gÄr att Äterfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi ocksÄ analyserat de tre programledarna utifrÄn de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har dÀrefter gjort en gestaltande del dÀr vi testat om vi kan anvÀnda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen frÄn Facebook.

Centralt i uppsatsen Àr hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. TvÄ fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare frÄn tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgÄngspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade pÄ att det fanns tre övergripande mönster att resonera pÄ i förhÄllande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhÀvandet av den egna autonomin och vÀrdet av att kunna lyssna pÄ andra.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgÄtt frÄn de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. UtifrÄn dessa perspektiv har jag sökt svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur övertygar man nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar pÄ etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde anvÀndas för att ge en fördjupad förstÄelse för vad en retorisk argumentationsbas Àr. Svaret pÄ den frÄgestÀllningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stÀmde vÀl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbÀttrad förstÄelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom pÄ möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt.Utöver detta kunde jag Àven visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

SamhÀllet prÀglas av en valfrihet vilket innebÀr oÀndliga möjligheter för individen att vÀlja sin egen vÀg. Individen förvÀntas dock göra det bÀsta och rÀtta livsstilsvalet vilket snarare hÀmmar Àn gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rÀttfÀrdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som Àr en form av diskursanalytisk ansats.

Att vara vÀlutbildad, social och intelligent rÀcker inte för att nÄ toppen, speciellt inte om du Àr kvinna, men Annika Falkengren Àr idag en av Sveriges mÀktigaste personer inom nÀringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av mÀn. Eftersom de retoriska förmÄgorna och strategierna Àr vÀsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i Ärets viktigaste tal inom banken, de som hÄlls vid de Ärliga bolagsstÀmmorna. .

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.